Vattenkvalitet i Hofors kommun
De kommunala vattenverken i Hofors kommun försörjer cirka 8 000 personer med dricksvatten. Totalt produceras ca 1,2 miljoner kubikmeter dricksvatten per år.
Vattenverk i Hofors kommun
I vattenverken i Hofors kommun använder vi antingen grundvatten eller ytvatten till dricksvattenproduktion. För att rena vattnet använder vi metoder som fällning, filtrering, desinfektion och pH-justering.
- Hofors och Torsåker: Ytvatten från sjön Hyen
- Bodås: Grundvatten
Hårt eller mjukt vatten?
Vattnets innehåll av kalcium och magnesium avgör hårdhetsgraden. Ett hårt vatten kräver höga doser av tvätt- och diskmedel och kan ge kalkavlagringar på till exempel porslin. Vatten innehåller nästan alltid både kalcium och magnesium. Den totala hårdheten är summan av de båda ämnena. Kalcium svarar för 90-95 % av den totala hårdheten. Hårdheten mäts i tyska hårdhetsgrader, °dH. 1 °dH motsvarar 7,1 milligram/liter kalcium och 4,3 milligram/liter magnesium.
Det finns inga riktlinjer för vilken hårdhet dricksvatten ska ha i ledningsnätet. Råvattnets kvalitet styr helt hårdheten på det dricksvattnet vi levererar.
- Mycket mjukt 0-2°dH
- Mjukt 2-5°dH
- Medelhårt 5-10°dH
- Hårt 10-20°dH
- Mycket hårt >20°dH
Gränserna är inte absoluta och det kan finnas tillfällen då gränserna sätts annorlunda. Antalet kategorier kan också variera.
Vattenverk | pH | Hårdhet i °dH |
|---|---|---|
Bodås | 8,1 | 6,6 |
Hofors | 8 | 2,4 |
Parametrar vi mäter på dricksvatten
Mikrobiologiska parametrar
Clostridium perfringens | Clostridium perfringens är en bakterie som förekommer naturligt i jord men också i tarmkanalen hos människor och djur. Parametern indikerar förorening och eventuellt fekal påverkan, till exempel via avlopp eller naturgödsel. Förekomst kan innebära ökad risk för vattenburen smitta. |
E. coli | E. coli är en bakterie som normalt finns i tarmkanalen hos människor och djur. Parametern indikerar fekal påverkan, t ex via avlopp eller naturgödsel. Förekomst kan innebära ökad risk för vattenburen smitta. |
Enterokocker | Enterokocker är bakterier som normalt finns i tarmkanalen hos människor och djur. Parametern indikerar fekal påverkan, t ex via avlopp eller naturgödsel. Förekomst kan innebära ökad risk för vattenburen smitta. |
Koliforma bakterier | Koliforma bakterier förekommer naturligt i jord men också i tarmkanalen hos människor och djur. Parametern indikerar i första hand ytvattenpåverkan, men kan också tyda på fekal påverkan, t ex via avlopp eller naturgödsel. Förekomst kan innebära ökad risk för vattenburen smitta. |
Odlingsbara mikroorganismer vid 22°C | Parametern ger ett allmänt mått på mikrobiologiskt innehåll i dricksvattnet som normalt inte är av fekalt ursprung. Onormalt höga halter kan indikera påverkan från t ex korskopplingar eller läckage i ledningsnätet och kan innebära ökad risk för vattenburen smitta. |
Kemiska parametrar
1,2-dikloretan | 1,2-dikloretan är ett organiskt ämne som kan komma från industrier, bensinläckage eller liknande. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Aluminium | Aluminium finns i berggrunden och kan förekomma naturligt i grundvatten. Aluminium kan också tillföras dricksvattnet från beredningskemikalier. Förhöjda halter kan orsaka slambildning i ledningar. |
Ammonium | Ammonium kan finnas naturligt i råvatten, men kan också indikera förorening från gödsel, avlopp eller industrier. Förhöjda halter kan orsaka risk för nitritbildning och lukt. |
Antimon | Halter av antimon indikerar på förorening från industri, deponi eller rötslam, men kan även tillföras från material i fastighetsinstallationer. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Arsenik | Arsenik i vattnet kan förekomma naturligt i bergborrade brunnar, men kan också indikera påverkan från förorening från industrier, t ex äldre anläggningar för träimpregnering. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Bens(a)pyren | Bens(a)pyren är ett polycykliskt aromatiskt kolväte, som inte ingår i samlingsparametern PAH. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Bensen | Bensen är ett lösningsmedel som förekommer inom organisk industri. Halter över gränsvärdet indikerar att råvattnet har förorenats av industrier, bensinläckage eller liknande. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Bisfenol A | Bisfenol A har använts i många olika typer av produkter t ex CD-skivor, epoxylim och vattenflaskor och kan därmed finnas i råvattnet. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Bly | Höga halter av bly indikerar att råvattnet har förorenats av industrier, soptippar eller liknande. En annan källa till förekomst är korrosion på blyhaltigt material i fastighetsinstallationer. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Bor | Bor finns naturligt i berggrunden och kan finnas i grundvattnet, men höga halter kan även indikera påverkan från t ex avloppsvatten eller från industrier som hanterar tvättmedel. Förhöjda halter kan innebära ökad risk för vattenburen smitta. |
Bromat | Bromat kan bildas vid desinfektion av vatten som innehåller bromid. Risken är störst när ozon används som desinfektionsmedel. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Cyanid | Cyanid är ett giftigt ämne och halter över gränsvärdet indikerar att råvattnet har förorenats av industrier, deponier eller liknande. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Epiklorhydrin | Epiklorhydrin är ett ämne som främst kommer från vissa kemikalier som kan användas vid dricksvattenberedning. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Fluorid | Fluorid kan förekomma naturligt, framför allt i grundvatten. Låga halter kan verka kariesförebyggande men halter över gränsvärdet innebär en risk för negativ påverkan på tand, emalj och skelett. |
Färg | Dricksvatten ska vara klart. Avvikande färg kan orsakas av multnande växtdelar, humusämnen eller järn. Förhöjda halter indikerar att beredningen inte fungerar tillfredsställande. |
Halogenerade ättiksyror (HAA) | HAA kan bildas vid desinfektion av dricksvatten. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Hårdhet | Hårdheten anger summan av kalcium- och magnesiumjoner. Ju högre halten är desto hårdare vatten. Ett hårt vatten kan innebära risk för utfällningar i ledningar och kärl och skador på textilier vid tvätt. |
Järn | Järn kan förekomma naturligt i råvatten och det kan också tillföras dricksvattnet från beredningskemikalier. Järn kan bl a orsaka utfällningar, missfärgning av tvätt och sanitetsgods samt dålig lukt och smak. |
Kadmium | Kadmium kan förekomma naturligt i grundvattnet, men kan även indikera förorening av industrier eller gödningsmedel. Kadmium kan också komma från korrosion på fastighetsinstallationer. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Kalcium | Kalcium förekommer naturligt i områden där jordlager och berggrund har hög kalkhalt. Kalcium bildar tillsammans med magnesium vattnets hårdhet. Höga kalciumhalter kan medföra utfällningar i distributionsledningar. |
Kalium | Kalium förekommer naturligt i mark och grundvatten. Förhöjda halter indikerar att dricksvattnet kan vara förorenat av t ex konstgödsel. Parametern har inget gränsvärde i Livsmedelsverkets föreskrifter. |
Klorat | Klorat är en desinfektionsbiprodukt som bildas när klordioxid och natriumhypoklorit används för desinfektion av dricksvatten. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Klorid | Klorid kan förekomma naturligt i grundvatten, men kan också bero på påverkan från vägsalt eller havsvatten. Förhöjda halter kan ge korrosion och påverka smak. |
Klorit | Klorit är en desinfektionsbiprodukt som bildas när klordioxid och natriumhypoklorit används för desinfektion av dricksvatten. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Konduktivitet | Konduktiviteten är ett mått på dricksvattnets totala halt av lösta salter. Förhöjda halter kan påskynda korrosion. |
Koppar | Koppar kan finnas naturligt i grundvatten, men kan också komma från korrosion på kopparledningar. Förhöjda halter kan missfärga sanitetsgods och hår. |
Krom | Krom kan indikera påverkan från industrier, deponier eller liknande. Krom kan också tillföras dricksvattnet från beredningskemikalier och från material i fastighetsinstallationer. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Kvicksilver | Kvicksilver kan indikera påverkan från industrier, deponier eller liknande. Kvicksilver kan också tillföras dricksvattnet från beredningskemikalier. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Lukt | Lukt indikerar någon form av påverkan. Om lukten är tydlig och främmande bör vattnet inte användas som dricksvatten. Tydlig lukt av klor kan tillåtas under en begränsad period. |
Magnesium | Magnesium kan förekomma i grundvatten på grund av kalkrik berggrund. Magnesium kan också tillföras dricksvattnet från beredningskemikalier. Mängden magnesium bestämmer hur hårt ditt vatten är, tillsammans med kalcium. |
Mangan | Mangan kan förekomma naturligt i grundvatten. Förhöjda halter av mangan kan ge smak och svarta utfällningar som kan missfärga sanitetsgods och tvätt. |
Mikrocystin-LR | Mikrocystiner är naturliga gifter som kan bildas av cyanobakterier (blågröna alger) och kan finnas i ytvatten och infiltrationsdammar. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Natrium | Natrium kan förekomma naturligt i grundvatten, men kan också bero på påverkan från vägsalt eller havsvatten. Förhöjda halter kan påverka smak. |
Nickel | Nickel kan förekomma naturligt i grundvattnet, men kan också indikera påverkan från industrier eller komma från kranar och andra fastighetsinstallationer. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Nitrat | Nitrat indikerar påverkan från avlopp, gödsling eller andra föroreningskällor. Förhöjda halter kan indirekt ge negativa hälsoeffekter eftersom nitrat omvandlas till nitrit i kroppen. |
Nitrit | Nitrit kan finnas naturligt i grundvatten, men kan också indikera påverkan från avlopp, gödsling eller andra föroreningskällor. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Oxiderbarhet | Oxiderbarhet är ett mått på vattnets innehåll av organiskt material, som kan ge lukt, smak och färg och bidra till bildning av desinfektionsbiprodukter. Oxiderbarhet behöver inte undersökas om totalt organiskt kol (TOC) undersöks. |
Bekämpningsmedel enskilda | Pesticider är detsamma som bekämpningsmedel. Halter i dricksvattnet kan orsakas av läckage från jordbruksmark, ogräsbekämpning på gårdsplaner, längs vägar och järnvägar, trädgårdar etc. Olika substanser har olika giftiga egenskaper. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Bekämpningsmedel enskilda totalt | Pesticider är detsamma som bekämpningsmedel. De fyra ämnena aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid (ADHH) är speciellt giftiga och därför tillämpas ett lägre gränsvärde för dem. |
pH | pH-värdet visar balansen mellan vattnets sura och basiska beståndsdelar. Låga pH-värden medför risk för t ex korrosion i ledningsnätet. Höga pH-värden kan ge negativa hälsoeffekter. pH-värdet i dricksvatten bör ligga i intervallet 7,5-9,0. |
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) | Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är en blandning av olika kemiska föreningar som kan komma från t ex industrier för träimpregnering. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Selen | Selen är ett för kroppen nödvändigt spårämne som kan förekomma naturligt i grundvattnet. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Smak | Smak på dricksvatten indikerar någon form av påverkan. Om smaken är tydlig och främmande bör vattnet inte användas som dricksvatten. |
Sulfat | Sulfat finns naturligt i berggrunden och grundvattnet, men kan även indikera påverkan av sur nederbörd. Sulfat kan också tillföras dricksvattnet via beredningskemikalier. Förhöjda halter kan påverka smak och påskynda korrosion. |
Summan av PFAS | PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen som framställs och sprids av människan. PFAS har tidigare ingått i brandsläckningsskum och kan ge höga halter i grund- och ytvatten vid brandövningsplatser. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Tetraklorenten | Förekomst av tri- eller tetrakloreten indikerar förorening från t ex tvätt- textil- eller metallindustri. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Totalt organiskt kol (TOC) | Totalt organiskt kol (TOC) är ett mått på det totala organiska kolinnehållet, som kan ge lukt, smak och färg och bidra till bildning av desinfektionsbiprodukter. |
Trihalometaner (THM) | Trihalometaner kan bildas när klorföreningar som används för desinfektion reagerar med organiskt material och andra ämnen i vattnet. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Turbiditet | Turbiditet är ett mått på vattnets grumlighet och orsakas oftast av humusämnen eller järn och mangan. En onormal ökning i turbiditet kan innebära ökad risk för vattenburen smitta och mikrobiologisk tillväxt. |
Uran | Uran finns naturligt i berggrunden och grundvatten. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Vinylklorid | Förekomst av vinylklorid beror främst på läckage från material av polyvinylklorid (PVC) som kommer i kontakt med dricksvatten. Förhöjda halter kan ge negativa hälsoeffekter. |
Hofors vattenverk
Vattenkvalitet Hofors vattenverk
Parameter | Kommentar | Medelvärde | Enhet | Övervaknings-frekvens per år | Gränsvärde |
|---|---|---|---|---|---|
E.coli | <1 | antal/100 ml | 27 | 0 | |
Entrokocker | <1 | antal/100 ml | 27 | 0 |
Parameter | Kommentar | Medelvärde | Enhet | Övervaknings frekvens per år | Gränsvärde |
|---|---|---|---|---|---|
Akrylamid | Parametern behöver endast beräknas om dricksvattnet kommer i kontakt med motsvarande polymer. Ej relevant för samtliga vattenverk i bolaget. |
| μg/l | Ej relevant | 0,1 |
Antimon |
| 0,000035 | μg/l | 1 | 10 |
Arsenik |
| 0,00026 | μg/l | 1 | 10 |
Bensen |
| <0,2 | μg/l | 1 | 1 |
Bens(a)pyren |
| <0,001 | μg/l | 1 | 0,01 |
Bisfenol A |
|
| μg/l | Redovisas 2024 jan-juni | 2,5 |
Bor |
| 0,0054 | μg/l | 1 | 1,5 |
Bromat |
| <0,002 | μg/l | 1 | 10 |
Kadmium |
| <0,000004 | μg/l | 1 | 5,0 |
Klorat | Parametern behöver endast undersökas när en desinfektionsmetod som genererar klorat, särskilt klordioxid, används för desinfektion av dricksvattnet. |
| mg/l | Redovisas 2024 jan-juni | 0,25 |
Klorit | Parametern behöver endast undersökas när en desinfektionsmetod som genererar klorat, särskilt klordioxid, används för desinfektion av dricksvattnet. |
| mg/l | Redovisas 2024 jan-juni | 0,25 |
Krom |
| 0,000339 | μg/l | 1 | 25 |
Koppar |
| 0,00114 | mg/l | 1 | 2 |
Cyanid |
| <0,5 | μg/l | 1 | 50 |
1,2-dikloretan |
| <1,0 | μg/l | 1 | 3 |
Epiklorhydrin | Parametern behöver endast beräknas om dricksvattnet kommer i kontakt med motsvarande polymer. |
| μg/l | Ej relevant | 0,1 |
Fluorid |
| <0,2 | μg/l | 1 | 1,5 |
Halogenerade ättiksyror (HAA) | Parametern behöver endast undersökas när desinfektionsmetoder som kan generera HAA används för desinfektion av dricksvattnet. |
| μg/l | Redovisas 2024 jan-juni | 60 |
Bly |
| 0,00014 | μg/l | 1 | 5 |
Kvicksilver |
| <0,0001 | μg/l | 1 | 1 |
Mikrocystin-LR | Parametern behöver endast undersökas i händelse av potentiella blomningar i vattentäkten eller beredningen (ökande cyanobakteriell celltäthet eller blomningspotential). |
| μg/l | Redovisas 2024 jan-juni | 1 |
Nickel |
| 0,00018 | μg/l | 1 | 20 |
Nitrat |
| <0,44 | μg/l | 1 | 50 |
Nitrit |
| <0,007 | μg/l | 1 | 0,5 |
Bekämpningsmedel enskilda |
|
|
| ||
2,6-diklorbenzamid (BAM) |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Atrazine |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Atrazine-desethyl |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Atrazine-desisopropyl |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Bentazone |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Cyanazine |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
D -2,4 |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Diklorprop |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Dimethoate |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Ethofumesate |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Fenoxaprop |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Fluroxypyr |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Imazapyr |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Isoproturon |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Klopyralid |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Klorsulfuron |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Kvinmerac |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
MCPA |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Mekoprop |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Metamitron |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Metzaklor |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Metribuzin |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Metsulfuron-metyl |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Simazine |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Terbuthylazine |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Bekämpningsmedel totalt | Gränsvärdet avser summan av alla enskilda bekämpningsmedel som påvisats. | ND | μg/l | 1 | 0,5 |
Bekämpningsmedel, ADHH | <0,03 | μg/l | 1 | 0,03 | |
PFAS21 |
| ND | μg/l | 1 | 0,1 |
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) | Summan av koncentrationerna av följande specificerade föreningar: benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(ghi)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren. | <0,1 | μg/l | 1 | 0,1 |
Selen |
| <0,0005 | μg/l | 1 | 20 |
Tetraklorenten och trikloreten |
| <2,0 | μg/l | 1 | 10 |
Trihalometaner (THM) |
| 28,75 | μg/l | 1 | 100 |
Uran |
| 0,000027 | μg/l | 1 | 30 |
Vinylklorid | Parametern behöver endast beräknas om dricksvattnet kommer i kontakt med motsvarande polymer. |
| μg/l | Ej relevant | 0,5 |
Aluminium |
| 0,034 | μg/l | 1 | 200 |
Ammonium |
| <0,013 | mg/l | 5 | 0,5 |
Klorid |
| 13 | mg/l | 1 | 250 |
Clostridium perfringens |
| <1 | antal/100 ml | 1 | 0 |
Färg |
| <5,0 |
| 5 | Godtagbart och ingen onormal förändring |
Konduktivitet |
| 19 | μS cm-1 vid 20 °C | 5 | 2 500 |
pH |
| 8,9 | pH-enheter | 5 | > 6,5 och <9,5 |
Järn |
| 0,01 | μg/l | 5 | 200 |
Mangan |
| 0,007 | μg/l | 5 | 50 |
Lukt |
| Ingen |
| 5 | Godtagbart och ingen onormal förändring |
Oxiderbarhet |
|
| mg/l O2 | Ej relevant | 5 |
Sulfat | Parametern behöver inte undersökas om TOC analyseras. TOC analyseras på samtliga vattenverk inom bolaget. | 2,55 | mg/l | 1 | 250 |
Natrium |
| 25 | mg/l | 1 | 200 |
Smak |
|
|
|
| Godtagbart och ingen onormal förändring (Tydlig) |
Odlingsbara mikroorganismer vid 22 grader |
| 109 |
| 27 | Ingen onormal förändring |
Koliforma bakterier |
| <1 | antal/100 ml |
| 0 |
Total organiskt kol (TOC) |
| <2,0 |
| 1 | Ingen onormal förändring |
Turbiditet |
| <0,1 |
| 5 | Godtagbart och ingen onormal förändring |
Kalcium |
| 30 | mg/l | 1 | 100 |
Magnesium |
| 1,8 | mg/l | 1 | 30 |
Kalium |
| 0,49 | mg/l | 1 |
|
Resultat uppdateras två gånger om året (vår och höst) eller om det sker någon förändring av betydelse.
Senast uppdaterad: 2024-02-28
Bodås vattenverk
Vattenkvalitet Bodås vattenverk
Parameter | Kommentar | Medelvärde | Enhet | Övervaknings-frekvens per år | Gränsvärde |
|---|---|---|---|---|---|
E.coli | <1 | antal/100 ml | 4 | 0 | |
Entrokocker | <1 | antal/100 ml | 4 | 0 |
Parameter | Kommentar | Medelvärde | Enhet | Övervaknings frekvens per år | Gränsvärde |
|---|---|---|---|---|---|
Akrylamid | Parametern behöver endast beräknas om dricksvattnet kommer i kontakt med motsvarande polymer. Ej relevant för samtliga vattenverk i bolaget. |
| μg/l | Ej relevant | 0,1 |
Antimon |
| <0,00002 | μg/l | 1 | 10 |
Arsenik |
| 0,000055 | μg/l | 1 | 10 |
Bensen |
| <0,2 | μg/l | 1 | 1 |
Bens(a)pyren |
| <0,001 | μg/l | 1 | 0,01 |
Bisfenol A |
|
| μg/l | Redovisas 2024 jan-juni | 2,5 |
Bor |
| 0,01 | μg/l | 1 | 1,5 |
Bromat |
| <0,002 | μg/l | 1 | 10 |
Kadmium |
| <0,000004 | μg/l | 1 | 5,0 |
Klorat | Parametern behöver endast undersökas när en desinfektionsmetod som genererar klorat, särskilt klordioxid, används för desinfektion av dricksvattnet. |
| mg/l | Ej relevant | 0,25 |
Klorit | Parametern behöver endast undersökas när en desinfektionsmetod som genererar klorat, särskilt klordioxid, används för desinfektion av dricksvattnet. |
| mg/l | Ej relevant | 0,25 |
Krom |
| 0,00077 | μg/l | 1 | 25 |
Koppar |
| 0,005 | mg/l | 2 | 2 |
Cyanid |
| <0,5 | μg/l | 1 | 50 |
1,2-dikloretan |
| <1,0 | μg/l | 1 | 3 |
Epiklorhydrin | Parametern behöver endast beräknas om dricksvattnet kommer i kontakt med motsvarande polymer. |
| μg/l | Ej relevant | 0,1 |
Fluorid |
| 0,74 | μg/l | 1 | 1,5 |
Halogenerade ättiksyror (HAA) | Parametern behöver endast undersökas när desinfektionsmetoder som kan generera HAA används för desinfektion av dricksvattnet. |
| μg/l | Ej relevant | 60 |
Bly |
| 0,00041 | μg/l | 1 | 5 |
Kvicksilver |
| <0,0001 | μg/l | 1 | 1 |
Mikrocystin-LR | Parametern behöver endast undersökas i händelse av potentiella blomningar i vattentäkten eller beredningen (ökande cyanobakteriell celltäthet eller blomningspotential). |
| μg/l | Ej relevant | 1 |
Nickel |
| 0,00078 | μg/l | 1 | 20 |
Nitrat |
| 4,1 | μg/l | 1 | 50 |
Nitrit |
| <0,007 | μg/l | 2 | 0,5 |
Bekämpningsmedel enskilda |
|
|
| ||
2,6-diklorbenzamid (BAM) |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Atrazine |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Atrazine-desethyl |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Atrazine-desisopropyl |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Bentazone |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Cyanazine |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
D -2,4 |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Diklorprop |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Dimethoate |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Ethofumesate |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Fenoxaprop |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Fluroxypyr |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Imazapyr |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Isoproturon |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Klopyralid |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Klorsulfuron |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Kvinmerac |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
MCPA |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Mekoprop |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Metamitron |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Metzaklor |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Metribuzin |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Metsulfuron-metyl |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Simazine |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Terbuthylazine |
| <0,01 | μg/l | 1 | 0,1 |
Bekämpningsmedel enskilda totalt | Gränsvärdet avser summan av alla enskilda bekämpningsmedel som påvisats. | ND | μg/l | 1 | 0,5 |
Pesticider, ADHH | <0,03 | μg/l | 1 | 0,03 | |
PFAS21 |
| ND | μg/l | 1 | 0,1 |
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) | Summan av koncentrationerna av följande specificerade föreningar: benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(ghi)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren. | <0,1 | μg/l | 1 | 0,1 |
Selen |
| <0,0005 | μg/l | 1 | 20 |
Tetraklorenten och trikloreten |
| <2,0 | μg/l | 1 | 10 |
Trihalometaner (THM) |
| <4,0 | μg/l | 1 | 100 |
Uran |
| 0,0055 | μg/l | 1 | 30 |
Vinylklorid | Parametern behöver endast beräknas om dricksvattnet kommer i kontakt med motsvarande polymer. |
| μg/l | Ej relevant | 0,5 |
Aluminium |
| 0,0034 | μg/l | 2 | 200 |
Ammonium |
| <0,013 | mg/l | 2 | 0,5 |
Klorid |
| 29 | mg/l | 1 | 250 |
Clostridium perfringens |
| <1 | antal/100 ml | 1 | 0 |
Färg |
| <5,0 |
| 2 | Godtagbart och ingen onormal förändring, |
Konduktivitet |
| 36 | μS cm-1 vid 20 °C | 2 | 2 500 |
pH |
| 8,8 | pH-enheter | 2 | > 6,5 och <9,5 |
Järn |
| 0,0055 | μg/l | 2 | 200 |
Mangan |
| 0,00260 | μg/l | 2 | 50 |
Lukt |
| Ingen |
| 2 | Godtagbart och ingen onormal förändring |
Oxiderbarhet |
|
| mg/l O2 | Ej relevant | 5 |
Sulfat | Parametern behöver inte undersökas om TOC analyseras. TOC analyseras på samtliga vattenverk inom bolaget. | 26 | mg/l | 1 | 250 |
Natrium |
| 35 | mg/l | 2 | 200 |
Smak |
|
|
|
| Godtagbart och ingen onormal förändring (Tydlig) |
Odlingsbara mikroorganismer vid 22 grader |
| 1 |
| 4 | Ingen onormal förändring |
Koliforma bakterier |
| <1 | antal/100 ml | 4 | 0 |
Total organiskt kol (TOC) |
| <2,0 |
| 1 | Ingen onormal förändring |
Turbiditet |
| <0,1 |
| 2 | Godtagbart och ingen onormal förändring |
Kalcium |
| 30 | mg/l | 2 | 100 |
Magnesium |
| 9.5 | mg/l | 2 | 30 |
Kalium |
| 2.2 | mg/l | 1 |
|
Resultat uppdateras två gånger om året (vår och höst) eller om det sker någon förändring av betydelse.
Senast uppdaterad: 2024-02-28
Senast ändrad:
Relaterat innehåll
Hållbar vattenanvändning
Vatten är en förutsättning för allt liv, världens viktigaste livsmedel och en av våra stora klimatutmaningar. Ändå tar vi det för givet. Genom att till exempel stänga av kranen under tandborstningen, fylla tvättmaskinen och ta en dusch istället för ett bad kan vi alla spara massor av vatten – vår allra viktigaste naturresurs.