Frågor och svar

För frågor av specifik/privat karaktär, som till exempel:  Varför är min vattenräkning så hög? 
kontakta: info@gastrikevatten.se

Här har vi samlat vanligt förekommande frågor och svar.  Frågorna är indelade i följande kategorier:
ALLMÄNT OM VATTEN
RENING AV VATTNET
KALKAVLAGRINGAR
HÅRDHET
PH-VÄRDE
TVÄTT
DISKMASKINER
VARMVATTEN
KLOR OCH ANDRA TILLSATSER
KLÅDA
MISSFÄRGAT VATTEN
LUKT
RADON/CESIUM 137
AKVARIER
RÅTTOR 
 

ALLMÄNT OM  VATTEN

Fråga: Hur mycket dricksvatten finns det?
Svar: Det finns cirka 1 400 000 000 000 miljarder lite vatten på jorden, med det är bara en liten del som går att använda som dricksvatten. Det största mängden vatten utgörs av saltvatten som vi inte kan dricka. Bara tre procent är sötvatten. Två tredjedelar av sötvattnet är ytvatten som finns i glaciärer, sjöar och vattendrag och en tredjedel är grundvatten som bildas genom att vatten rinner genom jordlagren. I Sverige använder vi både ytvatten och grundvatten till vårt dricksvatten. Det ytvatten och grundvatten som används för att framställa dricksvatten kallas för råvatten.

Fråga: Varför ska man vara rädd om vattnet?
Svar: I Sverige har vi, med vissa undantag, ett överflöd av vatten. Men nästan allt vatten behöver renas innan det blir dricksvatten. Därför bör vi betrakta vårt dricksvatten som en viktigt resurs som vi behöver vara rädda om. Det innefattar även råvattnet (sjöar, vattendrag eller grundvatten) som vi använder för att göra dricksvatten av. Ju renare vatten vi har att utgå ifrån desto lättare och billigare kan vi framställa ett friskt dricksvatten.

Fråga: Hur vet man om dricksvattnet har bra kvalitet?
Svar: Alla vattenverk som producerar kommunalt vatten följer Livsmedelsverkets högt ställda kvalitetskriterier för dricksvatten. Ett antal gränsvärden har satts upp och utifrån dessa undersöks dricksvattnet regelbundet under produktionen. På så sätt säkerställer man att dricksvattnet inte innehåller några oönskade mikroorganismer eller kemiska ämnen. Denna noggranna kontroll gör att du som konsument kan lite på att vattnet som kommer ur din kran är hälsosamt och rent.

Fråga: Hur är kvaliteten på Gästrike Vattens dricksvatten?
Svar: På vår hemsida hittar du sammanställningar över vattenkvaliteten för respektive vattentäkt inom Gästrike Vatten. De uppdateras regelbundet.

Fråga: Är dricksvattnet fritt från bakterier?
Svar: Nej, dricksvattnet är inte helt bakteriefritt. Överallt i vår miljö finns mikroorganismer och utan dem skulle vi inte överleva. När dricksvatten produceras i vattenverket avskiljs ohälsosamma mikroorganismer. Dricksvattenmiljön är oftast kall och näringsfattig, vilket medför att de flesta mikroorganismer inte trivs eller förökar sig. En liten mängd mikororganismer är naturligt och ofarligt. Vi tar regelbundert prover på vattnet i våra ledningsnät att vi har kontroll på att vattenkvaliteten är bra.

Fråga: Är ämnen som finns naturligt i vattnet ofarliga?
Svar: Ja, de flesta men inte alla. En del ämnen som förekommer naturligt i marken kan vara hälsofarliga. Om de löser sig i vattnet kan de så småningom hamna i dricksvattnet. Det gäller till exempel arsenik och radon.

Fråga: Är vattnet i våra kommuner hårt eller mjukt?
Svar: Det är vattnets innehåll av kalcium och magnesium som utgör vilken hårdhetsgrad vattnet har. Om vattnet är är mjukt innebär det att du kan tvätta och diska med den lägsta rekommenderade doseringen då disk- och tvättmedel samt tvål löddrar lätt. Om inte tvätten är hårt smutsad kan du hoppa över förtvätten också. Ett hårt vatten kräver högre doser av tvättmedel och kan ge kalkavlagringar på porslin och glas. Det finns oftast angivet på tvättmedelsförpackningarna hur mycket man ska dosera beroende på hårdheten på vattnet.
Här kan du läsa mer om hur hårt vattnet är i våra kommuner i Gästrike Vatten.

Fråga: Hur mycket vatten använder vi på en dag?
Svar: I Sverige använder varje person i snitt 140 liter per person och dag. De fördelar sig så här: 10 liter för mat och dryck, 30 liter för toalettspolning, 15 liter för disk, 15 liter för tvätt, 60 liter för personlig hygien och 10 liter för övrig användning.

Fråga: Hur mycket vatten används inom Gästrike Vatten på ett dygn?
Svar: I Gästrike Vattens alla vattenverk pumpas det ut cirka 38 000 m3 dricksvatten per dygn.

Fråga: Kan man dricka vattnet direkt ur trädgårdsslangen?
Svar: Helst inte. Du får ett sämre vatten i slangen än om du tar det från kranen. Vattnet kan förorenas av ämnen som löses ut av slangen och mikroorganismer kan finnas i de små sprickorna i slangen. Om vattnet står stilla i slangen och den värms upp av solen kan vattnet också förorenas.

Fråga: Varför ska man inte tvätta bilen hemma på garageinfarten?
Svar: När man tvättar bilen frigörs höga utsläpp av metaller och oljehaltiga ämnen. Om du tvättar bilen hemma på gården så rinner dessa metaller och giftiga ämnen ned i marken. Det smutsiga vattnet rinner sedan orenat rakt ut i vattendrag, sjöar och hav via dagvattenbrunnen. Tvätta därför alltid bilen i en modern biltvätt eller gör-det-själv-hall. De har oljesavskiljare eller reningsverk för att rena det förorenade vattnet.
RENING AV VATTNET
Fråga: Allt man spolar ned i avloppen kan väl renas, eller?
Svar: Nej, det stämmer inte. Avloppsreningsverken är byggda främst för att ta hand om toalettpapper, kiss och bajs. De kan inte ta hand om hushållspapper, hår, tops, blöjor, binder och våtservetter. De sakerna är vi tvungna att ta upp och skicka iväg på deponi. Läkemedel och kemikalier är andra saker som ofta spolas ned i avloppet. Dessa ämnen kan inte heller renas utan de följer med vattnet tillbaka till naturen där de kan påverka både vår miljö och djurlivet. Spola därför aldrig ned något annat än toalettpapper, kiss och bajs!

Fråga: Får man hälla ut vattenbaserade färger i avloppet?
Svar: Nej, även vattenbaserade färger innehåller farliga metaller och ämnen som kan skada avloppet. Lämna överbliven färg till återvinningscentralen.

Fråga: Hur gör man med färgrester och penslar som ska rengöras?
Svar: Färg får inte hällas ut i avloppet! Stryk av färgen på penslar och rullar på tidnings- eller täckpapper och lägg sedan papperet i de brännbara hushållssoporna. Skölj penslar och rullar i en burk med vatten eller penseltvätt beroende på vilken färg du använt. Låt burken stå några dagar så att färgresterna sjunker till botten. Häll bort det sista klara vattnet och lämna burken med färgresterna till återvinning.  

Fråga: Hur hanterar man matolja och matfett?
Svar: Matolja och matfett som hälls i avloppet stelnar på vägen till avloppsreningsverket. Det kan lägga sig i avloppsledningarna och orsaka stopp. Häll därför inte fett och olja direkt i avloppet. Gör så här istället: Om det bara är lite fett/olja så kan du torka ur med hushållspapper och sedan slänga det i kompostpåsen. Om det är mycket så kan du samla upp det i en brännbar förpackning (papper eller plast) och slänga i soppåsen för brännbart.

Fråga: Hur många liter vatten renas per minut i avloppsreningsverket?
Svar: I snitt renas cirka 1600 m3 per timme eller 26 666 liter per minut. Detta flöde varierar beroende på flödeshastigheten. På dagtid är det mer och på natten mindre, det varierar även under året.

Fråga: Hur lång tid tar det för vattnet att passera genom avloppsreningsverket?
Svar: Det kan skilja något beroende på avloppsreningsverket. För Duvbackens reningsverk i Gävle tar det cirka 17 timmar för vattnet att passera. Tiden kan variera lite beroende på flödeshastigheten.
 

KALKAVLAGRINGAR - BELÄGGNINGAR

Fråga: Varför är det så mycket kalk i vattnet?
Svar: Kalk (kalcium) är ett grundämne som finns naturligt i berggrunden. Kalken löser sig till viss del med vattnet och följer med den vägen. Olika bergarter innehåller olika mycket kalcium och det avgör vilken kalciumhalt som vattnet får.

Fråga: Kan man göra något för att minska kalkhalten i vattnet?
Svar: Undvik onödigt hög temperatur i varmvattenberedaren, se även nedan VV-beredare. Det finns även anläggningar som man kan installera i sin fastighet för att minska kalkhalten.

Fråga:Hur får man bort kalkbeläggningar? 
Svar: Till lättare rengöring kan man använda citronklyftor eller citronsyra. Till grövre rengöring kan man använda ättiksyra eller fosforsyra. 

Fråga: Varför blir det en vit beläggning i kastruller när man kokar vatten? 
Svar: Detär kalken i vattnet som fälls ut när det hettas upp. Det är ofarligt och försvinner oftast när du diskar kastrullen. Om det sitter hårt kan du använda lite citronsyra vid rengöringen.  

HÅRDHET 

Fråga: Hur är hårdheten graderad? 
Svar: Tyska hårdhetsgrader är det vanligaste: °dH. Hårdhet är ett mått på vattnets innehåll av Kalcium och Magnesium, 1°dH =7,1 mg/l . Kalcium svarar för 90-95 % av den totala hårdheten. Hårdheten kan också anges i millimol och omräkningsfaktorn är då 0,179. Ex. 9 °dH x 0,179 = 1,6 millimol

0 - 2 °dH mycket mjukt
2 - 5 °dH mjukt
5 - 10 °dH medelhårt
10 - 20 °dH Hårt
> 20 °dH mycket hårt
 

PH-VÄRDE

Fråga: Vad betyder pH-värde? 
Svar: pH-värde  är ett mått på om vattnet är surt eller basiskt, mindre än 7 är surt, större än 7 är basiskt  och 7 är neutralt. Vattnet är svagt basiskt för att skydda vattenledningarna mot korrosion (rost).  

TVÄTT  

Fråga: Varför finns inte längre blekmedel i tvättpulvret? 
Svar: Man har av miljöhänsyn tagit bort blekmedlen från tvättmedlen. Dosera tvättmedel i proportion till hårdhet och tvättmängd.

 

DISKMASKINER  

Fråga: Vi har köpt en ny diskmaskin, behöver vi tillsätta salt i den för att avhärda vattnet? 
Svar: För nya diskmaskiner ska man alltid följa instruktionerna som följer produkten. För äldre maskiner får man prova sig fram om man blir nöjd med disken.

Fråga: Varför blir glasen som diskats i diskmaskinen vita?
Svar: Det beror på att diskmedlet, tillsammans med den höga disktemperaturen, påverkar så att glasen får en vit hinna. För att undvika att det händer kan man använda det speciella glasprogrammet som finns på diskmaskinen. Glasprogrammet har en lägre temperatur. Tänk på att ställa glasen i den övre korgen i diskmaskinen, temperaturen är lägre där. Det är också viktigt att inte överdosera diskmedlet.  

VARMVATTEN  

Om du har fjärrvärme hänvisar vi till Gävle Energi.
Har du egen varmvattenberedare är det bra att känna till att det är när vattnet hettas upp som kalkutfällningen sker. Temperaturen ska inte vara onödigt varmt, ca 65 grader är lagom. Varmare temperatur ökar kalkutfällningen. Det finns elektroniska kalklösare att installera som eventuellt kan minska kalkutfällningen. Rådgör med fackhandeln.

Fråga: Kan man använda varmvattnet från kranen till dryck och matlagning?
Svar: Nej, det bör man inte göra. Det kalla vattnet är ett livsmedel som måste klara de gränsvärden för dricksvatten som Livmedelsverket sätter upp. Därför kontrolleras det regelbundet. Varmvattnet däremot kontrolleras inte och kan därför innehålla höga halter av bakterier och koppar (Cu). Varmvatten produceras i din fastighet med hjälp av varmvattenberedare.

 

KLOR OCH ANDRA TILLSATSER

Fråga: Finns det några tillsatser i vattnet i Gästrike Vattens kommuner? 
Svar: Vi tillsätter natronlut för att justera pH-nivån. Det gör vi för att neutralisera kolsyran i vattnet så att det inte är aggressivt ute i vårt ledningsnät. Klor tillsätter vi också som en mikrobiologisk barriär.

Fråga: Varför tillsätter man klor i vattnet?
Svar: Klor i mycket små mängder används som desinfektionsmedel vid produktionen av dricksvatten. Kloret tar bort eventuella smittämnen och kan i vissa fall ge vattnet en svag klorsmak eller lukt.

Fråga: Kan man få bort kloret? 
Svar: Det är normalt helt onödigt att försöka ta bort den lilla klormängd som finns kvar i tappkranen. Om man har speciella skäl kan man låta vattnet stå i rumstemperatur över natten, då försvinner det mesta. En liten nypa askorbinsyra i en liter vatten tar bort det direkt.  

KLÅDA AV VATTNET  

Fråga: Varför kliar det när man har duschat? 
Svar: Det beror inte på vattnet utan på att huden är uttorkad. Var sparsam med tvål och använd fuktkräm.

 

MISSFÄRGAT VATTEN

Fråga: Vattnet är vitt, nästan som mjölk. Vad är det för fel? 
Svar: Det har kommit in luft i ledningarna. För att få bort luftbubblorna kan du spola kallvatten på flera tappställen (kök, badrum etc.) en stund. Det kan ta en liten stund, du kan prova dig fram. Om problemet kvarstår kan du kontakta vår kundservice på 020-37 93 00.

Fråga: Vattnet är rödbrunt/brunt. Vad är det för fel? 
Svar: Det är rost som lossnat från ledningarna. Efter en åtgärdad vattenläcka kan vattnet bli missfärgat eller grumligt. Det kan du enkelt åtgärda genom att spola rejält i flera kranar i några minuter. Kontakta vår kundservice om problemet kvarstår på 020-37 93 00.

Fråga: Vattnet är grått/svart. Vad är det för fel? 
Svar: Det är Mangan, ett helt ofarligt grundämne som finns naturligt i grundvattnet. Spola kallvatten på flera tappställen för att åtgärda problemet. rejält i minst 10 minuter och se om det försvinner, annars kontakta Gästrike Vatten på 020-37 93 00.

Fråga: Varför blir mitt blonda hår grönaktigt när jag tvättar det? 
Svar:  Det blir förmodligen missfärgat av kopparjoner från fastighetens kopparledningar. Vår vattenkvalitet är optimerad för att orsaka minsta möjliga kopparkorrosion.

Fråga: Varför har varmvattnet blivit gulgrönt till färgen (bara varmvattnet)? 
Svar:  Om man har fjärrvärme beror det troligen på att det blivit hål på värmeväxlaren. Värmeväxlarvattnet är färgat just för att detta ska synas. Kontakta Gävle Energi.  

LUKT  

Fråga: Varför luktar det ibland unket av vattnet på morgonen? 
Svar: Vatten som står i fastighetens ledningar över natten värms upp till rumstemperatur. Det kan gynna ofarliga mikroorganismer som orsakar lukt. Spola ur ledningen på morgonen innan vattnet används!

 

RADON - CESIUM 137

Fråga: Hur mycket radon/cesium finns det i vattnet? 
Svar Radon: I Gävle och Valbo är det ca 70-80 Bq (Bequerel) per liter, i Hedesunda ca 50 och i Hamrånge ca 30. Gränsvärdet är 100 Bq.
Svar Cesium: <2 Bq/l överallt.  

AKVARIER  

Fråga: Kan man använda kranvatten till akvarier? 
Svar: Det går alldeles utmärkt till vanliga akvariefiskar, man ska dock vara försiktig när man fyller ett akvarium första gången och låta vattnet stå på luftning ett par dygn innan man släpper i fisken. Vissa fiskarter och andra akvariedjur kräver specialkunskaper om vattenkemin. Zooaffären kan ge råd om detta. Man ska inte experimentera med att försöka sänka pH eller göra vattnet mjukare om man inte är kemikunnig.

 

RÅTTOR  

Fråga: Vad gör man om man upptäcker råttor i avloppsbrunnen? 
Svar: Kontrollera om det är torrt i golvbrunnen på grund av liten användning. Försök att spola avloppsbrunnen och se om råttljuden upphör, annars kontakta en skadedjursfirma.  

Sidan skapad 2013-12-27 17:48:16
Senast ändrad 2018-07-20 12:04:54